Krävande testning för användare med särskilda behov – Case KrutBudgeten

Den här undersökningsrapporten är även tillgänglig i PDF-format nedan (på finska).

1 Inledning

I det här dokumentet rapporterar man resultaten från användartestningen som gjordes på Helsingfors stads tjänst De ungas KrutBudget. Syftet med testningen var att förstå hur tillgängligt tjänstens röstningsskede är för unga personer som har särskilda utmaningar i att använda digitala tjänster. Utifrån detta genomfördes testningen endast med användare med särskilda behov som bestod av flera kognitiva eller sensoriska begränsningar. Alla testare var ungdomar i yrkesskolåldern.

På basis av testresultaten gav man ett antal rekommendationer för att förbättra användbarheten i tjänstens röstningsdel. I rapportens kapitel 3 och 4 berättar man mer om resultaten och enskilda rekommendationer som härletts från dem. Arrangemang av testningen, testanvändarnas profiler och testfallen beskrivs nedan i följande kapitel.

2 Undersökningens arrangemang

2.1 Bakgrund

KrutBudgeten är en del av Helsingfors stads deltagande budgeterings webbtjänsthelhet. Där ger staden Helsingforsborna en möjlighet att påverka utvecklandet av det egna området med hjälp av projekt som stadsborna själva har föreslagit. KrutBudgeten är en form av den deltagande budgeteringen som är avsedd för elever i grundskolans årskurs 6–9. Den genomförs tillsammans med skolorna och ungdomsgårdarna. Den fungerar som en webbplats där ungdomar kan föreslå och rösta på projekt som genomförs inom den egna skolans område.

Alla tjänster för deltagande budgetering har ”omröstningsomgångar”. När en ny omgång startar, kan användarna föreslå projekt som sedan deltar i omröstningen. Innan omröstningen gallrar man dock bland projekten och utvecklar dem tillsammans med användare och experter. Resultaten från själva omröstningsskedet (samt material från föregående skeden) finns för påseende på webbplatsen.

Ett särdrag i KrutBudgeten är att ungdomar kan föreslå och rösta på projekt i det området där den egna läroanstalten ingår; elevens hemområde eller -kommun har ingen betydelse. Efter den avslutade omgången beaktar staden omröstningsresultatet när den utvärderar genomförandet av förslagen i respektive omröstningsområde.

2.2 Mål

Målet med användartestningen var att utreda hur tillgängligt KrutBudget-tjänstens röstningsskede är för användare som har det klart svårare än vanligt att agera på nätet.

I den här rapporten kallar vi dessa användare för specialanvändare.

Specialanvändare omfattar en ganska omfattande grupp av olika slags människor. En del har utmaningar på grund av sensoriska och motoriska begränsningar, vilket gör det svårt för dem att använda webbtjänster. En person med synnedsättning kan till exempel behöva förlita sig på endast en skärmläsare eller ett kraftigt förstorad skärmbild med stor kontrast.

Ofta skapar en persons kognitiva förmågor hinder i att agera på nätet. Till exempel kan språkkunskaper, läskunnighet samt minnes- och förståelserelaterade begränsningar väsentligt försvåra användningen och inlärningen av informationsteknik och digitala tjänster. Om personen samtidigt har både sensoriska och kognitiva begränsningar, blir det ännu svårare. Då kan man tala om en användare med flera begränsningar. I den nu rapporterade användartestningen klassificerades alla deltagare som specialanvändare med flera begränsningar.

Målet med användartestningen var således att utreda hur bra tjänsten KrutBudgeten passar för unga användare med flera begränsningar. Man ville i synnerhet veta hur testanvändarna klarade av röstningen i tjänsten, vilket är den allra viktigaste funktionen för majoriteten av användarna i KrutBudgeten.

Motiveringen för att välja just denna tjänst och dessa testare var att KrutBudgeten är riktad till en ovanligt omfattande och mångsidig grupp av användare, som dessutom är unga och orutinerade inom medborgarinflytande. Användaren borde således kunna klara av att använda tjänsten utan någon särskild bakgrundsinformation om deltagande budgetering. Dessutom borde användaren kunna klara av att rösta åtminstone hjälpligt, även när hen använder tjänsten med ett hjälpmedel eller när hen inte vill eller kan koncentrera sig på hjälptexter och användargränssnittets innehåll på sidan. Tjänsten ska med andra ord vara särskilt lättanvändbar.

2.3 Testanvändare

Testanvändarna valdes ut av Helsingfors stads samarbetspartner, som verkar med specialanvändare med flera begränsningar i sitt dagliga arbete. I uppdraget önskade man åtminstone användare med synnedsättningar som använder nätet med hjälpmedel. Eftersom man visste att testarna i varje fall skulle ha flera begränsningar, satt man inte upp några andra krav.

Alla testarna var unga och var i en ålder som motsvarar studerande på andra stadiet som avslutat grundskolan.

I tabellen nedan beskriver man användarnas sensoriska begränsningar och testningsmiljön. Användarnas kognitiva begränsningar har inte specificerats mer ingående, eftersom man inte hade tillgång till officiell information om dem. Man har dock beaktat inverkan av dem i testningsobservationerna.

#	Sensorisk begränsning	Testiympäristö
1	Användaren är blind.	Egen bärbar dator med nyaste versionen av skärmläsaren Jaws.
2	Inga sensoriska nedsättningar.	Egen smarttelefon.
3	Användaren är döv.	Egen smarttelefon. Två assisterande tolkar med hjälp av vilka användaren kommunicerar.
4	Användare med synnedsättning, som kan förlita sig på sin syn.	Egen bärbar dator med förstoringsprogrammet ZoomText.

2.4 Testningsmetod

Testningsmetoden var användartestning, där personen som bjudits in till testtillfället genomförde ett antal på förhand skapade uppgifter som var de samma för alla användare (se kapitel 2.5). Testningarna genomfördes i oktober 2021 i Helsingfors stads samarbetspartners lokaler i huvudstadsregionen.

Endast en testare åt gången befann sig i testningslokalen och de andra deltagarna varken såg eller hörde när de andra genomförde testet. Man hade reserverat 60 minuter för varje test, men vid behov avslutades testningen redan tidigare om man hade utfört alla testfall och intervjun av testaren.

Testmiljön var utan undantag användarnas egna enheter (se tabell 1 ovan).

Innan testet startade berättade man för testaren allmänt om vad tjänsten som skulle testas handlade om och hur testtillfället skulle genomföras. Under genomförandet hjälpte Siteimproves experter användaren om hen inte kunde fortsätta genomföra uppgiften eller om användaren utan hjälp skulle ha förvillat sig från den rätta användarresan; i övrigt behövde användaren försöka klara sig självständigt.

Efter genomförandet diskuterade man kort med testaren om hur testet gick och om testarens egna observationer under testet. Själva testanalysen utfördes separat av Siteimproves experter efter att alla tester var avklarade.

2.5 Testfall

Det fanns 5 testfall. Därutöver hade man ett extra testfall i reserv, som man vid behov kunde låta utvärderas av de användare som genomförde själva röstningsprocessen smidigare.

1. Förflyttning till röstningsmomentet

• Mål: Användaren har kommit till omröstningens första vy i tjänsten, där användaren loggar in som röstare med Helsingfors stads testinloggningsuppgifter.
• Utgångsläge: Webbläsaren är öppen och KrutBudget-tjänstens adress är färdigt inskriven i adressfältet. Användaren godkänner den och börjar använda webbsidan självständigt när sidan har laddats.
• Under genomförandet: Man ber testpersonen att berätta hur hen uppfattar att röstningen går till i tjänsten. Det vill säga om testaren förstår vad hen ska göra i tjänsten.

2. Val av det egna röstningsområdet

• Mål: Användaren har valt ”Månsas” som sitt röstningsområde.
• Utgångsläge: Användaren har identifierat sig. Testanvändaren studerar vid yrkesinstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto.

3. Bekanta sig med information om förslaget (Kockklubben)

• Mål: Användaren har hittat och öppnat informationen för rätt förslag (Kockklubben) och tagit reda på var förslaget ligger. Användaren har återgått till läsvyn från förslagets information.
• Utgångsläge: Röstningsmomentets läsvy är öppnad.

4. Lägga förslag i röstningskorgen (Social gemenskap + Stuga i Kallvik)

• Mål: Användaren har lagt objekt som hen vill rösta på i röstningskorgen. Användaren har dessutom listat förslagen enligt budgeten, från den minsta till den största. Användaren har gått till förhandsvyn.
• Utgångsläge: Röstningsmomentets läsvy är öppnad.
• Under genomförandet: Man ber användaren att först ändra listan över förslag till att ordnas enligt budgeten, så att de billigaste förslagen listas först.

5. Röstning

• Mål: Användaren har röstat och loggat ut ur tjänsten.
• Utgångsläge: Användaren har valt objekt att rösta på.

6. Extra testfall: Användaren tar reda på hur förslagen som ska genomföras väljs ut samt när förslagen kommer att genomföras.

• Mål: Användaren fortsätter utloggad i tjänsten och får information om hur de förslag som ska genomföras väljs ut samt när projekten kommer att genomföras.

3 Resultat

3.1 Sammanfattning

KrutBudgeten är tekniskt tillgänglig och kompatibel med hjälpmedelsprogram. I användargränssnittet upptäckte man ändå vissa enskilda brister i anslutning till användning av hjälpmedel (som redan har rapporterats tidigare i samband med OmaStadis användartestningsrapport), men de var såpass små att de inte begränsade testarnas förmåga att använda tjänsten med skärmläsare. Det tekniskt genomförandet är redan så färdigt att testfallens utgång berodde på testarnas egna kunskaper i att använda hjälpmedlet.

Den viktigaste observationen under testningen var att det istället för tekniska brister finns problem med användbarheten i KrutBudgetens omröstning. På grund av dem är röstningen för svår för användare med betydande kognitiva begränsningar.

Orsaken är att användaren samtidigt måste både förstå flera för användaren sedan tidigare främmande och överhuvudtaget svåra begrepp och kunna uppfatta korrelationer mellan dessa begrepp i röstningsmomentets användargränssnitt. Utan denna uppfattningsförmåga kan användaren endast slumpmässigt komma framåt i tjänsten och röstningsresultatet motsvarar nödvändigtvis inte användarens faktiska önskemål.

Svåra begrepp är till exempel förslagen, bläddring vs val av förslag, lägga förslag i röstningskorgen innan själva röstningen samt vilket syftet är för varje moment i omröstningen.

En del av tjänstens problem med användbarhet berodde på testarnas egna begränsningar, som i KrutBudgetens kontext är betydande, eftersom det handlar om en uppgift (röstning) som är mer komplicerad än genomsnittet. Tjänsteleverantören kan inte göra något åt dessa begränsningar.

Ändå upptäckte man brister även i KrutBudgetens användargränssnitt och anvisningar, där korrigeringar kan förbättra sidans användbarhet för alla, i synnerhet för KrutBudgetens målgrupp, ungdomar, som kan ge uttryck för sådana begränsningar som även kan observeras hos specialanvändare. Exempel på dessa är ovilja eller oförmåga att läsa anvisningar samt otålighet med att strukturera användarresor. Nedan har man specificerat de mest centrala problempunkterna.

Gemensamt för de brister som räknas upp är att de är koncentrerade till röstningsskedets vy, där användaren väljer vilka förslag hen ska rösta på. Även om testarna hade svårigheter redan innan denna vy och delvis även efter den, var dessa utmaningar mer kopplade till personliga begränsningar än i tillräcklig mån härledda från användargränssnittet för att anses vara allmänna, så dessa rapporteras inte separat i detta sammanhang.

3.2 Specialanvändarens perspektiv på KrutBudgeten

När man tolkar observationerna är det viktigt att förstå på vilket sätt specialanvändarna, och i synnerhet de användare med flera begränsningar som deltog i testet, strävar efter att använda tjänsten.

Specialanvändarna strukturerar en mindre del av en enskild sidvy än en så kallad vanliga användare, eftersom redan grundläggande användning av webbsidan är långsamt och belastande för dem. De strävar efter att läsa webbsidan ”ekonomiskt” och optimerat, och undersöker således inte vyn mer än de upplever nödvändigt. I läsmetoden framhävs sidstrukturens (rubriker, tekniska områden, läsordning) betydelse, eftersom man inte orkar eller ens kan läsa anvisningarna på grund av språkliga begränsningar.

Detta leder till att användargränssnittets kontroller (knappar, länkar, sökkontroller) och anvisningar borde vara upprättade med så enkla ord som möjligt och alltid vara enhetliga i tjänstens olika delar. Med andra ord kan synonymer hindra användaren från att koppla ihop olika funktioner med varandra, även om det handlar om samma begrepp. Svåra begrepp är också sådana som är bildade av sammansatta ord och som i allmänspråket inte betyder något konkret. Specialanvändaren klarar nödvändigtvis inte av att förstå ett begrepp som begriplig funktion.

3.3 Kontrollnamn

3.3.1 Öppna förslagets uppgifter

Förslagets informationssida (dialog) öppnas via länken som är en del av förslagskortet. Flera testare hade svårt att uppfatta att man kunde få mer information om förslagets via länken. De uppfattade kortets rubriklänk och nederdelens länk (Visa förslag), men användarna upplevde att eftersom de redan granskade förslaget, skulle länken inte hjälpa dem, eftersom meningen var att reda ut förslagets läge, inte titta ”mer” på det. Användarna blev kvar och letade efter läget på kortet.

3.3.2 Stänga förslagets dialog

Kryssknappen som är avsedd för att stänga dialogen anges logiskt som ”Stäng” för hjälpmedel. Eftersom användarna emellertid inte förstod dialogens roll som användargränssnittstruktur, var stängning (som ord eller visuellt kryss) inte en funktion som de letade efter. De försökte snarare återvända till föregående vy.

3.3.3 Förflyttning inom röstningsmomentet

Knapparna i sidvyns nederdel, som användaren kan använda för att förflytta sig till följande och föregående moment, namngivna med två ord, varav det ena var exempelvis ”Gå till” och det andra den uppgift som skulle utföras.

Alla förutom en användare hade först svårigheter med att förstå vad som händer om man trycker på knapparna. Användare #1 drog sig exempelvis för att klicka på knappen, och #2 och #4 höll inte på att hitta något alternativ för att komma vidare.

Orsaken var att användarna inte kunde koppla det följande skedets namn till målet, som var att ”gå vidare”. De kom inte längre ihåg vilka momenten var i processen och visste således inte heller att komma vidare innebar samma sak som att gå till en funktion med ett visst namn. Funktionens namn som ett separat abstrakt begrepp var inte heller tydligt, så när minnet (eller en från början bristfällig uppfattning om skedena) avtog, kunde man inte heller förstå syftet med länken.

3.3.4 Namngivning av läsvyns sökfunktioner i mobilvyn

Sökfältet och övriga sökkontroller är dolda som standard i mobilvyn. Användaren måste själv få fram dem med knappen ”Filtrera”. Liksom ovan, förstod testanvändarna inte här heller kopplingen mellan filtreringen och sökningen av förslag. Detta är nödvändigtvis inte heller självklart för vanliga användare – filtrering hänvisar snarare till hantering av redan presenterade sökresultat. Å andra sidan filtrerar filtreringsfunktionen tekniskt sett resultat där standarden är att presentera alla. Namnet är alltså logiskt för plattformen, men nödvändigtvis inte det som användaren har i åtanke.

3.3.5 Lägga till för röstning

Det element där man väljer ett förlag man vill rösta på var namngett med ”Välj förslag”. Namnet var för indirekt för testarna: De kunde inte koppla det kontextlösa ”valet” till att välja för röstning, även om det var fråga om ett moment där man uppmanade dem att välja förslag att rösta på.

Liksom i observationerna ovan, upprepas även här behovet av att ge mer specificerad och konkret information än vad en vanlig användare skulle behöva. Specialanvändaren kan inte placera funktionen i den stora kontexten på samma sätt.

3.4 Visuell stil och layout

3.4.1 Svårt att uppfatta förslagskortens start- och slutpunkt

Användare som förlitade sig på sin syn hade överraskande svårt att uppfatta hur ett enskilt förslagskort skiljer sig från de övriga förslagen i läsvyn. Användarna blandade delvis ihop vilken information tillhörde det föregående kortet och vilken ingick i det följande.

Orsaken var att korten är visuellt ganska höga och de har mycket ”tomt” vitt utrymme som används för att urskilja kortets olika områden. För användare med bra syn och normala kognitiva kunskaper bildar korten ändå ett ganska tydligt rutsystem eller en stack. För testanvändarna var kortens enskilda uppgifter svåra att förstå redan från början, vilket också gör det svårare att uppfatta en korthelhet. En stor mängd tomt utrymme i kortet verkade förvärra detta problem.

Det finns en ram runt korten, men den har väldigt blek färg. Dessutom använder man ramar även inne i kortet för att gränsa av information om till exempel datum, favorit och kommentarer. Den här stilen gör det ännu mer otydligt för testanvändaren att veta var kortet slutar.

3.4.2 Ändra ordningen på listan över förslag

Användare som förlitade sig på sin syn och genomförde testet på en mobil enhet upplevde att det var svårt att hitta resultatens ordningsmeny. Testare #3 behövde till och med hjälp med att trycka på menyn, trots att hen hade bra syn.

Orsaken verkade vara att det var kognitivt svårt för användarna att förstå, och således även att förutse, vilken funktion det var fråga om – åtminstone innan de hittade den. Således blev det mycket jobbigare att strukturera vyn med ögonen för dem än för vanliga användare som automatiskt kan bilda en uppfattning om hur menyn skulle kunna se ut eller var den skulle kunna finnas. Hos specialanvändarna hittade ögats gestaltningsförmåga således inte menyn på samma sätt, även om blicken tog fasta på den. Samtidigt var seendet även förknippat med behovet att förstå menyns funktion och texten i den, inte bara ”se” den.

3.5 Anvisningar

Man gjorde en del observationer om tjänstens hjälptexter redan vid förberedelserna inför användartestningen.

3.5.1 Röstningsmomentet

Se kapitel 4.3.

3.5.2 Information om tjänsten

Vår arbetsgrupp anser att anvisningarnas stil inte är tillräckligt tydlig för tjänstens målgrupp, det vill säga elever i grundskolan. Texten verkar vara skriven ur stadens perspektiv istället för elevernas perspektiv. Exempel:

Datainsamling: ”KrutBudgeten börjar på våren med datainsamling. Alla enheter inom ungdomsservicen samlar in information på ett för ungdomarna i respektive område lämpligt sätt. Ofta samlar man in data till exempel med elektroniska enkäter eller under evenemang. Under datainsamlingen kartlägger man ungdomarnas önskningar, bekymmer och idéer. Datainsamlingen sker oftast under skoldagen.”

I texten berättar man först att KrutBudgeten börjar med datainsamling. Därefter berättar man vilka som utför det, men inte vad datainsamling betyder. Sedan berättar man ännu om arbetsmetoder. Först i den nästsista meningen nämner man vad datainsamling innebär och vad man gör under den. Läsaren behöver nu gå tillbaka till början av texten och läsa den igen, för att på riktigt förstå vad som sades i början av texten, eftersom informationen i de meningarna först nu har en kontext som de kognitivt är placerade i.

Beskrivningen av skedet ”Delegationer” i anvisningarna ”Hur framskrider KrutBudgeten?” är ännu sämre. Den är så byråkratisk och rörig att vår arbetsgrupp inte förstod den vid första genomläsningen. Anvisningarna är trots allt ämnade för 12-16-åringar.

4 Rekommendationer

4.1 De mest centrala kontrollernas namn bör förtydligas

4.1.1 Öppna förslagets uppgifter

Till länkens namn ”Visa förslag” som finns på förslagskortet skulle man kunna lägga till ett ord som berättar att man med hjälp av länken kan få fram mer uppgifter om förslaget eller hela beskrivningen. Till exempel: ”Visa hela förslaget.” Det här är ännu inte det allra enklaste för specialanvändare, men det kan lyckas utan ändringar i användargränssnittet. Man skulle även kunna lägga till ett verb i början som motsvarar det syfte som visningen av tilläggsinformationen har. ”Undersök förslaget” skulle således också kunna vara ett bättre alternativ än det nuvarande namnet.

4.1.2  Stänga förslagets dialog

Kryssknappen som är avsedd för att stänga dialogen kan, om man vill, ersättas med en textknapp där det står ”Tillbaka” (och kanske en vinkelparentes/pil åt vänster framför texten). Å andra sidan finns det redan en textknapp i dialogens nedre del, men det var inte enkelt för användarna att hitta den, eftersom dialogen är ganska lång.

4.1.3  Förflyttning inom röstningsmomentet

Knapparna i nederdelen av sidvyn bör namnges ”Följande” och ”Föregående” (eller motsvarande synonymer). Korrigeringen borde inte påverka så kallade vanliga användare, som hittar processens moment (och länkar) i övre delen av sidan och som i övrigt också kan komma ihåg dem. Dessutom är användarna vana med de begrepp som används i formulär och kundtjänster när man går från en sida till en annan. För specialanvändare är det i sin tur viktigt att de enkelt kan uppfatta varifrån de kan gå vidare i uppgiften. För dem är det inte väsentligt att på förhand få information om det följande skedet. De strukturerar en vy åt gången. Processen avslutas, när den avslutas.

4.1.4 Läsvyns sökning samt namngivning av begränsningsfunktioner i mobilvyn

Knappen som visar filtren skulle kunna namnges ”Sök och begränsa förslag” istället för ”Filtrera”. Ett ytterligare alternativ är att sökfältet alltid visas även i mobilvyn och att endast övriga filter ligger bakom knappen (då borde knappen namnges på ett lite annat sätt).

Motiveringen är (riktigt eller felaktigt) att sökordssökning kan vara den mest populära begränsningen bland ungdomar, om det är vanligt att man till exempel vill rösta på ett förslag som man hört om av en kompis, eller om man vill undersöka om det finns projekt som handlar om skateboarding eller matlagning.

Kanske kan tjänstens sökloggdata berätta om ändringen är motiverad. Om det är så, borde det i alla fall leda till att någon sökfunktion aktivt erbjuds även i mobilen, utan att användaren behöver kunna öppna begränsningsdialogen.

4.1.5 Lägga till för röstning

Elementet, där man väljer vilket förslag man vill rösta på, bör tydligare berätta vad valets resultat eller syfte är. Enbart att välja är inte en tillräckligt tydlig aktivitet.

”Rösta på förslaget” skulle kunna vara bra, men problemet med det är att användaren ännu inte röstar i det skedet, så det finns en risk för missförstånd. ”Välj för att rösta” låter kanske mer bindande.

4.2 Visuell struktur

4.2.1  Förslagskortens område bör vara mer visuellt urskiljbart

Förslagskortets yttre ram kan göras mörkare med större kontrast och/eller skapa bakgrundsfärger för kortet. Delarna inuti kortet (favorit, datum, kommentarer o.s.v.) bör ramas in med en stil som tydligt skiljer sig från kortets yttre ram; med andra ord ska det synas tydligt att kortet inte tar slut där.

4.2.2  Ändra ordningen på listan över förslag i mobilvy

Man skulle kunna överväga om det är möjligt att urskilja menytexten tydligare från korten nedanför den genom att ändra storleken på den eller med andra stilmedel (färgläggning av området?). Nu verkar både antalet resultat och menyn för ordningsgrunden i viss mån flyta in i listan över kort.

4.3 Anvisningar

4.3.1 Val av röstningsområde

Nuvarande text:

Välj det område där du vill rösta i listan nedan. Områdena är uppdelade enligt ungdomsarbetsenheterna. Om du inte vet vilket område du tillhör, kan du kontrollera det här.

Med skolans Wilma-användaruppgifter erbjuds du det område där din skola är. Du kan byta område om du vill.

Förslag på ny text:

I KrutBudgeten har man delat upp Helsingfors i områden. Du kan rösta på förslag i ett område. Läs mer om vad som ingår i de olika områdena (=länk som visar mer information om områdena i dialogen).

Om du är inloggad med Wilma-användaruppgifterna, är din skolas område redan valt som område. Du kan byta område, om du vill.

4.3.2 Innehållet på förslagens lässidor

Nuvarande text:

Läs i lugn och ro igenom förslagen som du kan rösta på och fundera på hur du vill dela upp dina röster. Du har tillgång till tre röster.

Du kan rösta på högst tre förslag. Du kan lägga en röst på varje förslag. Du kan låta bli att använda alla rösterna om du inte vill rösta på några av förslagen.

Förslag på ny text:

På den här sidan kan du läsa mer om förslagen och välja de förslag som du vill rösta på. Du kan välja högst tre förslag. Om du vill kan du också välja färre förslag, ifall du inte vill rösta på tre stycken. Röstningen bekräftas först på nästa sida.

4.3.3 Innehållet på förhandsvisningssidan

Nuvarande text:

Nedan kan du granska de förslag som du har tänkt att rösta på. I det här skedet kan du fortfarande ändra dina val, om du märker att du valt fel. Tryck på knappen Rösta, om du är nöjd med ditt val.

Förslag på ny text:

På den här sidan kan du kontrollera vilka förslag du har tänkt att rösta på. Gå tillbaka till föregående sida, om du vill ändra dina val. Klicka på ”Rösta” nertill på sidan, om du är nöjd med ditt val.

(Anmärkning till läsaren: ”Rösta” är inte en knapp, utan en länk, så den visar sig inte som en knapp för hjälpmedel. Därför föreslår vi att man inte använder ordet knapp.)

4.3.4 Innehållet som visas efter genomförd röstning

Nuvarande text:

Din röst har sparats i systemet och du kan inte längre ändra den.

KrutBudget-omröstningen avslutas 30.10.2021. Efter omröstningen bekräftas resultatet i delegationerna. Du får information om detta av ungdomsgården i ditt område.

Förslag på ny text:

Din röst har sparats. Du kan inte längre ändra dina röster. Omröstningens resultat publiceras på KrutBudgetens webbsida när omröstningen är avslutad.

Du behöver inte göra något mer angående röstningen. Om du vill, kan du nu logga ut ur KrutBudgeten.

Fråga:

MPASSid-textversionen: Om användaren direkt följer den föreslagna länken, förblir hen inloggad i KrutBudgeten utan sin vetskap (via kakor)? Om så är fallet, skulle det vara bra att berätta detta för användaren. Man kan till exempel uppmana användaren att logga ut först. Eller ifall användaren förblir inloggad mellan tjänsterna på grund av kakor, orsakar det att utloggning i OmaStadi även loggar ut användaren ur KrutBudgeten, även om hen inte går tillbaka till KrutBudgeten?

4.4 Vidareutveckling av tjänsten

4.4.1 Användarna som är föremål för tjänsten bör beaktas bättre

KrutBudgetens nuvarande version är finns på den deltagande budgeteringens gemensamma plattform. Förutom den deltagande budgeteringens tekniska genomförande har tjänsten således även ärvt en väldigt liknande tjänsteutformning och innehåll.

Vår arbetsgrupp anser att det inte är den bästa lösningen för en tjänst som är riktad till ungdomar i grundskoleåldern. En stor del av språket i tjänsten (som vi redan hänvisade till i kapitel 3.5) efterliknar den organisationsinriktade stilen där man använder begrepp för att tala om hur saker är och vad som händer. Ungdomarna ska förstå budgeteringens omgångar, förslagen som begrepp, samt vilken relation stadens interna arbete har till dem och så vidare.

Det kan hända att det här är avsiktligt, om tjänsten även har en pedagogisk roll. Om dess syfte däremot är att uppmuntra och aktivera ungdomar att delta och rösta, känns den nuvarande tjänsten inte som det mest effektiva tillvägagångssättet. Flera av utmaningarna för specialanvändarna, vilka även har beskrivits i denna rapport, beror just på tjänstens komplicerade struktur, som återspeglas i bland annat kontrollernas namn och visualisering som följer den tekniska arkitekturen nedan (t.ex. hur begränsningen av sökresultatet är namngiven).

Vi funderar över om tjänstens framtida utvecklingsmål kunde vara en lättare och mer spelifierad användarupplevelse? Behöver den som endast vill rösta ta del av information om arbetsmoment och områden?

Man skulle kunna börja med att fråga användaren vad hen är intresserad av (användaren väljer ett visst antal teman på en lista) och efter detta erbjuder användargränssnittet ett förslag i taget, till exempel som illustrerade kort, som användaren ger en tumme upp eller ner, eller ”jag vill rösta”/”jag vill inte rösta på detta”, eller dylikt.

En sådan här slags okomplicerad användarupplevelse, som förbigår begrepp, skulle också vara användbar och tillgänglig. Men vi kan inte inom ramen för denna rapport bedöma ifall den fortfarande skulle uppfylla de mål som staden har satt upp för KrutBudgeten.

5 Sammanfattning

Siteimprove Oy genomförde en användartestning för Helsingfors stads webbtjänst KrutBudgeten, där man utredde hur tillgänglig och lätt att använda tjänstens röstningsskede är för användare som har särskilda utmaningar med att använda digitala tjänster. Som testanvändare valdes ungdomar med flera samtidiga sensoriska eller kognitiva begränsningar. Objektet för testningen var tjänstens öppna webbpublicerade version.

Användartestningen visade att tjänsten tekniskt sett redan är mycket tillgänglig. Hjälpmedelsanvändarna begränsades huvudsakligen av sina egna kunskaper i att använda tekniska hjälpmedel och inte av tjänstens tekniska lösningar.

De viktigaste observationerna gällde tjänstens användbarhet. För specialanvändare med flera begränsningar var KrutBudgetens röstningsskede för svårt att utföra utan hjälp från andra. Även med hjälp hade användarna svårigheter att förstå vilka enskilda uppgifter eller mer omfattande användarresor de genomförde i tjänsten.

Orsaken till detta var delvis att användarnas egna funktionsbegränsningar var såpass betydande att en invecklad tjänst som KrutBudgeten oundvikligen var utmanande för dem. I KrutBudgeten måste användaren kunna förstå flera komplicerade begrepp som är beroende av varandra, för att hen på ett naturligt sätt ska kunna undersöka och välja förslagen som skapats i tjänsten samt komma vidare i röstningsmomentet.

Å andra sidan uppdagade testningen också brister i användargränssnittet, som specialanvändarna reagerar väldigt lätt på, men som även kan påverka andra användare, i synnerhet tjänstens målgrupp, ungdomarna. De har ju nödvändigtvis inte alltid det tålamod och den vilja att koncentrera sig som en webbplats som KrutBudgeten förutsätter.

I rapporten föreslår man korrigeringar för observerade problem med användbarhet samt tankar om hur tjänsten skulle kunna utvecklas i framtiden. Målet skulle exempelvis kunna vara att röstningsskedet utvecklas till att bli mer spelifierat och därigenom enklare och även tillgängligare.

Undersökningens upphovsmän

Tero Pesonen

I användartestningens arbetsgrupp ingick:

Kimmo Sääskilahti

Niko Kunelius

Krister Linnas

Siteimprove Oy

Telefon: +358 40 509 2034

Unionsgatan 30
00100 Helsingfors